- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1888. Femtonde årgången /
170

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vårtid. Bild från vestkusten af Hilma Strandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och när Anna den dagen långsamt gick tillbaka
från bron — .strandgatan inåt — var det som om
med ens den flod af poesi, som en tid brutit fram
öfver hennes lif, vikit bort — torkat ihop.

Lifvet började ånyo sådant det varit förut, innan
den glade, tanklöse Janne Bovik begynte slå för den
slutna, mörkögda Anna Olsén. Endast att hon nu
fick sina bref hvar tredje månad, »träksedel» hvar
månad från redaren samt flyttat in i Janne Boviks hus
och rådde sig sjelf.

Hon var uppfödd i och till arbete, och det
fortsattes i det nya hemmet. Hon spann sitt eget lin
och väfde hvar tråd. Hela huset fick ny uppsättning
af linne, trasmattor, duktyg. Och när det icke fans
mer att göra, hjelpte hon andra, spann och väfde,
kastade sig öfver hvarje tillfälle, borstade, luftade,
fejade, piskade. Hon egde krafter till allt.

Ibland föreföllo henne dessa två underbara
månader som en dröm.

Det blef som förr i verlden, då modern lefde;
hon fortsatte alltsammans nu på egen hand.

Steg upp 6 om morgnarne året om, arbetade
enformigt om hvardagarne och for om söndagarne till
grannsocknen, när »gamlingen» predikade. Gamla fru
Olsén hade hört till de troende, hvilka ansågo unge
pastorn i deras egen församling lös och ytlig, hvarför
de efter gemensam, tyst öfverenskommelse stannade
hemma de dagar han tjenstgjorde.

Så lästes i stället Schartaus predikningar, och på
eftermiddagarne tog man en promenad tillsammans
utåt vägen och höll sig clerefter hvar på sitt rum.
När Anna icke läste moderns böcker, kunde hon få
fatt i någon gammal »auktionsroman».

En bok varade för henne en hel vinter. Hon var i
allmänhet icke road af att läsa. Hon kunde icke
samla sitt sinne till att följa med inbillade personer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free