Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid hängmattan. Proverb af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pål slår genast i. »Ja, han är sådan, vår vän
Gösta! Den som inte tar för sig, när man är vänlig
nog att ställa varan för honom, den får, min själ och
Gud, vara utan. Och den som väntar att något skall
’ O
ställas för honom, den får också reda sig utan, det
är så inrättadt här i jemmerdalen. — Jag har den
äran, fröken Nanna! Skål du!»
Gösta. »Och du har fortfarande lika brådt som
alltid?»
Pål. »Ja, du kan vara lugn, det är ju det jag
lefver af. Man skall kasta sig in i verldsvimlet, känna
att man uträttar något. Då kan man också ha det
skönt under en sådan här parentes på ett par dagar
— aldrig mer än ett par dagar...»
Nanna. »Jag riktigt skäms öfver mitt lata jag,
när jag hör er tala.»
PÅL. »Äh, 7ii fröken! Allt på sin rätta plats!»
Nanna halfligger i hängmattan. »Och detta
tycker ni är min lämpliga sysselsålttning?»
PÅL. »En hvar väljer det som passar honom
bäst. Ni ligger här och är staffage i landskapet, till
dess er dag kommer — och det är er rättighet.
Gösta sitter och sköter andra stämman... A propos,
hvad gör du eljest?»
Gösta. »Jag? Jag arbetar på mitt nya arbete.»
PÅL. »Roman?»
Gösta. »Social!»
PÅL. »När kommer den?»
Gösta. ;I höst, vore meningen.»
Pål. »Hvad får du för den?»
Gösta. »Jag vet inte. ’Det är inte sådant som
faller publiken i smaken’, hette det, när jag kom med
min lunta. Jag ger ut den på egen risk. Den är
frukten af ett kärleksfullt och ihärdigt arbete — jag
måste ha ut den, om jag så skall låna pengar för att
betala tryckningen,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
