Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När fru Svensson höll husandakt. Berättelse af Ernst Ahlgren. Med 5 teckningar af Carl Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade icke kommit längt, förr än han ohjelpligt trasslat
in sig; han började på nytt, men med samma
resultat. Han läste och läste, men hur det var kom
han alltid till samma punkt och der tog det emot.
Allt hvad det fans i Fader vår på andra sidan bönen
om det dagliga brödet, låg numera i fullständigt
dunkel i herr Svenssons hjerna.
Med andäktigt nedböjda hufvud sutto åhörarne
der, tryckta af det pinsamma i situationen och alla
intagna af en gemensam önskan, att någon lycklig
slump måtte hjelpa patronen ur hans olycksaliga
kretsgång.
Den arme mannen blygdes inför sina pigor, sä
att ådrorna svälde på hans panna och svetten i
droppar sipprade nedåt hans rygg. Han erfor en stickande
känsla i huden, och i sitt hjerta närde denne
hedersman, der han satt som representant för den officiella
kristendomen, allt annat än kristliga känslor för Fader
vär och välsignelsen; men framför allt förbannade
han i stillhet sitt äkta vif, som bragt honom i denna
obehagliga situation.
Till sist tog han ett djerft beslut. »Amen!» sade
han, midt i kretsgången. Det var hans enda
räddning och det enda ord han i sin förvirring kunde
hålla fast.
Åhörarne drogo ett lättnadens andetag och
parodien var slut.
Patronen drog upp näsduken och torkade sin
panna, medan pigorna långsamt tassade ut. »Aldrig
i evighet mer», tänkte han energiskt.
Det låg en viss beklämning öfver alla de
närvarande; den enda som tycktes helt obesvärad, var
fröken Hulda. Hon tackade fru Svensson, med sitt
blidaste leende, för denna upplyftande stund.
Fru Svensson upptog komplimangen mindre
nådigt; hon såg förargad ut och gick tigande ur rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
