Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Vae victis.” Berättelse af Sonja Kovalevsky. Med teckning af Vilhelm Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vintern såg på våren, och hennes sällsamma,
mörkblå ögon fördunklades af sorg.
»Hvarför har du kommit hit?» frågade hon
sakta.
Våren svarade icke, utan fortfor endast att stirra
på henne med samma djerfva, utmanande min.
»Jag känner dig!» fortsatte vintern med sin
stränga, sorgsna stämma. »Jag vet, hvarför du
kommit! Du ställer dig god och mild, för att så
mycket säkrare locka till dig dina offer och kunna ha dem
till narr. Ock jag vet också, att detta lyckas dig.
De ila sjelfmant i dina nät. De stackars förälskade
dårarne! De skola välsigna dig till sista ögonblicket,
medan du hånar och gäckar dem, medan du plågar
dem till döds! Flertalet af dem bevarar till och med
döende sina illusioner och anklagar alla — utom dig.
Endast några få genomskåda dig, när det redan är
för sent, och i det ögonblick strax före slutet, då de
komma till klarhet om sanningen, se de dig sådan,
som jag ser dig, sådan du i verkligheten är —
vällustig, trolös, obarmhertig!
»Hos dig fins blott en enda, allt uppslukande
lidelse — att alstra! Och för att tillfredsställa denna
lidelse uppoffrar du alla och en hvar. Der det fins
plats för en, der kallar du till lif tusen, men hvad det
sedan blir af dessa dina skapade varelser, det
bekymrar dig icke. Niohundranittionio af dem äro genom
förhållandenas egen makt, genom bristen på utrymme,
allt ifrån födelsen dömda till undergång. Men hvad
frågar du derefter. Endast du får alstra och skapa!
I morgon är du sjelf färdig att förtrampa och förhåna,
hvad du frambragt i dag.
»Du vet, att om du plötsligt af kastade masken
och visade dig sådan du är, skulle alla med fasa och
afsky vända sig ifrån dig; men du förstår att förställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
