Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två konstnärer: Palm — Perséus. Af Georg Nordensvan. Med porträtt af G. W. Plam och E. Perséus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det. Den lugna säkerheten i hans målningar berodde
till stor del derpå att han aldrig försökte öfverskrida
gränsen mellan gammalt och nytt.
— — —
Perséus var hofintendent och vasariddare, men
framför allt var han en munter pojke, äfven då han
närmade sig 50-talet och blef gråhårig i skägget.
Grunddraget i hans skaplynne var en öfverdådig
pojkaktighet, som ibland skenade öfver skacklorna, var
lefnadsglädje, entusiasm, skämt med allvar på bottnen.
Han visste bättre än någon att hans ungdom lofvat
mera än hvad hans mannaålder gaf. Och det var
med vemod han talade om sina vandringsår och om
sina förhoppningar från ungdomstiden, liksom det var
med den mest oblandade glädje han såg en och annan
af eleverna nå högre än dit läraren nått.
Han var stolt öfver den solida grund, hans
undervisning gifvit åt mer än en gryende talang, stolt öfver
det märkliga uppsving akademiens målarskola tog, då
hans elever kommo der in.
Sjelf kom han aldrig dit som lärare — han var
för frispråkig och han opponerade sig för högt.
Han hade studerat vid akademien under
Boklund, försökt sig på historiska
kompositioner och blifvit uppfostrad till
historiemålare.
Sedan han med ganska få
riksdaler på fickan »som en vandrande
gesäll» kommit ut till Düsseldorf,
var det med en historisk genre han
gjorde sig påmint hemma.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
