- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1894. Tjuguförsta årgången /
101

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fantasier. Af Oscar Levertin - II. Änglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett rum för oss och våra sorger, som äro små, men
dock de som #fylla och fräta våra år, så hör också
mig; lyssna till mig, och gif mig ett godt ord på
färden, icke därför att jag förtjänar det, men därför att
min dröm om en ängel med ett systerhjärta är så
brinnande.

Så bad jag, men Lilith stod där med stråke och
giga, som ej gjorde tjänst, och hennes ögon logo detta
sällsamma, halft vemodiga leende, hvilket en kvinna,
som oförmodadt blifvit lycklig, ler, när hon i kretsen
bland till lycka födda systrar minnes en nödställd
barndom.

* *

*



Men natten efter sedan jag bedt denna bön
kom Lilith mot gryningen, åtföljd af den äldre
syster, som lagt sin hand på hennes skuldra. Halft
ogillande och motvilligt, som blott för att se till, att
Lilith ej allt för länge skulle dröja sig kvar i den
stoftets luft, dit en allt för stor ömhet drog henne,
tycktes denna äldre syster följa — och hon vände sig
bort, mot natten, mot den morgonrodnad, som lysande
redan fyllde hennes hjärta, fast den för andra än ej
brutit fram ur den bleka östern. Som genast färdig
att flyga från en ort, där hon ej hörde hemma, stod
hon med pannan lätt lutad mot fönsterbågen. Jag
fick aldrig se hennes ansikte.

Men Lilith satte sig vid min hufvudgärd; och
hon såg på mig så lugnt och stilla, med ett leende
af så djupt förstånd, att jag ej tyckte mig ens
behöfva tala. Hon kände alltsammans, mina
lönligaste förhoppningar och mina bäst dolda
missräkningar, saknaden, lidelsen och oron, de tusen
drömmarna om lyckan, hvilka glittrade och föllo inom
mitt bröst som de sollysta dropparna i ett spring-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1894/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free