- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1898. Tjugufemte årgången /
116

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästen. Berättelse af Jane Gernandt-Claine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som visat sig för henne och visste, att en tredjes
osynliga närvaro uppfyllde rummet.

Musiken tonade inne i festsalen. Allt hvad
Bourbon ägde af börd och ungdom och skönhet trådde
dansen i guvernörens palats. Herrar i tupé och
spännhalsduk förde damer med långschalar och sluttande
skuldror, och par efter par svingade omkring under
ljuskronorna, men husets värdinna hade lämnat sin
kavaljers arm och försvunnit ur vimlet. Ingen visste
hvar hon var, och ingen tänkte på att söka henne.
Trött af fiolernas alltför genomträngande ljud, af ljus
och röster hade hon lagt sig att hvila på soffan i ett
af de tystaste och undangömdaste rummen i
festvåningen. Hon mådde icke rätt väl. »Det är mitt
hufvud», sade hon för sig själf, »en yrsel, det skall
gå öfver», men tårarna trängde fram under hennes
ögonlock. »Så kan jag icke lefva, så kan det icke
fortfara, o, gud ...»

Hon hade varit gift ett halfår. Mottagningar och
baler hade aflöst hvarandra i huset. Hon och hennes
make möttes vid festligt dukade bord eller i dans på
bonade tiljor, och han kunde fatta hennes hand eller
buga sig för henne med en blick, som kom hjärtat
att frysa i hennes bröst. »Jag står honom lika fjärran»,
tänkte hon, »som den kväll jag för första gången steg
öfver hans tröskel. Han vill, att det skall vara så.
Hvad är jag, att jag skulle kunna ersätta hvad han
förlorat?»

Hon var född med en stum själ. Ljudlösa drogo
längtans rörelser genom hennes sinne, och hans
närhet gjorde henne skygg. Två naturer tycktes lefva
och efterträda hvarandra hos honom. Han var
afstånd och kyla eller plötsligt uppflammande glöd, som
bytte hans sedvanliga slutenhet i ord af rus och flam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1898/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free