Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyssnandet. Några betraktelser af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir det på ett ostämdt instrument. Nu däremot, när
A. börjar berätta — och berätta intressant — skyndar
B. att af bry ta med en onödig fråga eller anmärkning;
A. fortsätter, då C. kommer med ett infall, ofta utan
udd; A. återtager tråden, då D. af klipper den med
att börja ett nytt ämne! Och på samma sätt
söncier-styclcas ett meningsskifte. I båda fallen förloras det
sammanhang, som ger berättelsen och tankeutbytet
deras betydelse. Af allas äflan att öfverrösta alla
blir icke samtal utan samskrik, och det är samskriket,
som kännetecknar nutidens umgänge. Forna tiders
mål var tvärt om att alla skulle höras och alla på
bästa sätt göra sig gällande. Mellan fyra ögon kan
en nutidsmänniska vara lika själfull, lika sakrik, lika
kvick som någon annan tids sällskapsmänniska. Men
i stället för att forna tiders umgänge stegrade den
enskildes egenskaper till deras högsta grad,
sammantryckas de nu till form- och färglöshet, eller, om så
ej sker, huru sällan förstår dock någon att gifva det
själfulla yttrandet, det blixtrande infallet dess plats,
dess infattning såsom en ädelsten i samtalets
konstrikt sammanlänkade kedja?
Det är nu för tiden oftast just kvinnorna, hvilka
t. ex. börja ett högljudt samtal bredvid två personer,
som afhandla ett ämne af allmänt intresse för hela
kretsen, den damerna emellertid på detta sätt hindrar
att lyssna. Och i de flesta fall visar detta damernas
nya samtal intet annat betydelsefullt än deras lust att
»parler chiffons», en lust de alltid sinsemellan
tillfredställt, men, nu tack vare kvinnans rättigheter,
obesväradt tillgodose äfven i sällskapslifvet. De kunde
dock bättre visa sin »jämlikhet», ja, till och med sin
öfverlägsenhet, genom den förmåga, Goethe ansåg
karaktärisera den finaste kvinnliga kulturen, den att
med glädje lyssna
, . . wejin kluge Mäpner sprechen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
