Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En söndagsförmiddag. Skizz och 4 teckningar af Erik Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till högmodsvanvett —. för knekten var stor, trodde
vi. Jag förbannade mitt hårda öde. Och det gjorde
Agusts uppsyn inte alls ledsnare. Han var
fullkomligt förklarad och sken af glad stolthet. Pappa Lars
satt synbarligen alldeles oberörd, men just då Agust
tvärsäker skulle dra’ åt sig hela vinsten, stack han
fram trumfdamen. Men då kunde han inte hålla sig
längre. Ni skulle ha sett, hur han skrattade, och hur
bestört Agust vardt. Pojkstackarn blef alldeles stum
och förlägen, men pappa hans slog sig på knäna och
vred sig som en ål, där han låg på backen, så att
det knakade i det gamla ledbrutna skrofvet.
»Jo, jo, du, Agust, så går det till å spela kort
med far sin. Ha, ha, ha! Hi, hi, hi! Såg han»
— det var jag som var han — »hur säker Agust var
på sin förbankade knekt, innan han fick se, hur
hjärterfrun såg ut. Så går det till å spela med far sin,
Agust. Hi, hi, hi! Oj, oj, oj!»
Vi skrattade och hade så roligt, så att det nästan
värkte. Då vi till sist
började hämta oss igen,
kom-mo vi på en gång att få
ögonen på nå’nting, som
gjorde, att all skrattlusten
med ens kom bort. Inte
mer än tre alnar ifrån
oss stod mor Greta med
ena handen i sidan och
ett ämbar i den andra.
De första ögonblicken voro
vi nära på lamslagna af
skräck — för hon hade
allt lite’ respekt med sig,
Greta. Hennes uttryck
förtog oss förmågan att
handla och tänka redigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
