- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
74

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utanför. Studie af Gustaf Janson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lite’ arbete att få? återtog tiggaren och bugade sig
ännu djupare.

— Arbete? Nä hör på den. Hva’ håken kan
en töcken svulten krake göra?

Det smilande, inställsamma leendet, som
nödvändigheten tvingat stackaren att lära sig, frös till is
och byttes sedan i ett hopplöst men på samma gång
elakt löje. Likväl svarade han fortfarande ödmjukt:

— Åh alltid duger en väl te’ någe!

— Han sir just inte så ut. För rexten ä’ inte
husbond’ hemmave’ i kväll. Men han kan ju höra
åt i morr’on ... fast inte tror ja’ de’ nyttar, ha ha ha!

Landstrykarens drag förvredos som af gråtkramp,
men han behärskade sig och hviskade:

— Kan en få lite’ mat då?

— Han hörde ju, att bond’ själf va’ borta.

Trashanken stödde sig obeslutsamt först på ena

och sedan på andra benet, flinade till men stannade
midt i skrattet och mumlade tonlöst:

— Ajöss då!

Ingen svarade honom. Han hade ej heller
beräknat det utan gick med samma släpande gång och
slankiga hållning. Hoppet om litet föda höll honom
dock uppe, han var nödsakad att till hvarje pris skaffa
sig något ätbart. Utanför grinden stannade han
bekymrad en stund, ty först nu märkte han, att det
blott fanns fyra gårdar i byn. Han profvade hastigt
ett krypande smil, borstade omsorgsfullt dammet af
kläderna och när han trodde sig kunna göra ett
fördelaktigt intryck, gick han vidare, öppnade den sista
grinden, sedan han först tagit hatten af sig,’ och tassade
med krökt rygg upp mot förstugbrun.

En kutryggig bonde med små illpariga ögon mötte
honom på halfva vägen.

— Hå då, utropade ställets ägare, så fort han
fått syn på den trasiga figuren — a’ de’ strykare ute?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free