Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundralapp. Humoresk af Dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kartonger med halsdukar i de modernaste mönster.
Halsdukarna öfversvämmade disken och ringlade ned
på golfvet.
— Egendomligt smaklöst alltsammans! sade han
och gräfde föraktfullt i halsdukshögen, vi äro väl för
tusan inte i Vernamo!
Han förde den ena halsduken efter den andra
till sin grågrönblåmelerade kavaj.
— Inte en enda som är något så när i färg
med min kostym! utropade han indignerad.
Nej, det fanns det verkligen inte, det måste jag
säga till affärens heder. Biträdet var emellertid
för-tvifladt och gjorde öfvermänskliga ansträngningar. Till
slut fick det tag i en mångfärgad prickig och
blommig halsduk, som var nog prålig att inte allt för skarpt
bryta af mot hans grågrönblåmelerade kavaj.
— Nå, jag tar väl den här efter som jag har
litet ondt om tid, sade han nedlåtande.
Biträdet bugade sig djupt och tacksamt.
— Får det inte lof att vara något mera?
Han utvalde skrupulöst krage och manschetter,
naturligtvis af prima kvalité. Biträdet bugade sig ännu
djupare och ännu tacksammare.
— Hvart få vi lof atto skicka det?
— Skicka det till... Anej, jag tar det med mig
själf! återtog han godsint och slängde fram ioo-lappen.
Biträdet synade kassan.
— Det finns inte möjligen mindre? frågade det
ödmjukt. Vi ha tyvärr inte växel.
— Det var då högst egendomligt! Tur att jag
inte hade en större sedel!.. . Du har väl inte
händelsevis några småsedlar på dig?
Saken roade mig mycket.
Han visste ju att jag hade tian. Jag gaf honom
den. Han betalade och stoppade löspengarna i fickan,
ioo-lappen hade redan förut ånyo försvunnit i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
