Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundralapp. Humoresk af Dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3° kronor!
— io, sade jag.
— 30 kronor på fyra dagar! fortsatte han. Hvad
ha vi i dag? Tisdag. Nå, låt oss säga i dag åtta
dagar för säkerhets skull. Jag behöfver 30 kronor
till hyran. 10 skulle jag inte alls ha någon
användning för.
— Det var ledsamt det... adjö, då!
Jag aflägsnade mig några steg.
— 20! — han följde efter mig —, låt gå för
15 då!. .. Nå som du vill, jag tar tian!
— Men du har ju ingen användning för den,
invände jag och stannade och betraktade honom med
ett ironiskt leende.
Jag mötte hans hungriga ögon och blygdes öfver
mig själf.
— Jag tror nog jag kan lämna dig 15, sade jag
och drog upp plånboken... Ja, här har jag en tia
och en 100-lapp, fortsatte jag betänksamt.
— Jag kan växla! utbrast han.
— Kan du?
— Ja, ge hit 100-lappen, du bara!
Jag gjorde så och han stoppade blixtsnabbt in
den i sin solkiga anteckningsbok.
— Vi kunna ju gå in i butiken där, afgjorde han.
I och med detsamma undergick han en
underbar förvandling. Hans hatt låg inte längre öfver
ögonen, den satt käckt på sned, med en liten
tendens åt nacken, hans bröst spändes ut åtminstone som
på en mindre grosshandlare och hans ansiktsdrag
hade det själfsäkra lugnet hos en son af förmögna
föräldrar. Och så kommo vi in i butiken. Det var
en herrekiperingsaffär.
— Har ni några tidsenliga halsdukar? frågade
han med en ung arffurstes behagfulla nonchalans.
Biträdet visade honom lagret — omkring 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
