Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gubben Selinder och hans flickor. Ett teaterminne af Birger Schöldström. Med 2 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dämonernes oförsiktigt svängda facklor antände lilla
Dahls luftiga klädnad och förvandlade den till
martyrens eldslöja. Sant vittnade en hennes dåvarande
kamrat, Henrik Christiernson, vid grafven:
Ung dör den Skaparen har kär!
I hvarje öppet sinne
Ditt älskligt stilla väsen här
Blir gömdt i troget minne.
Hur vän, i lyckans dag hur god,
Hur kvinnligt blid du för oss stod,
Hur stark, hur full af tålamod,
När plågans stund var inne! — —
Den lilla mellersta skönheten, Hilma Tengmark,
hågkommen från Dramatiska teatern för tre årtionden
tillbaka, ingick 1875 äktenskap med brukspatronen
Theodor Ankarcrona, hvars änka hon sedan några
år är. Och med skalden Malmström må man säga:
Ej din fägring hösten når,
Tiden ej försvagar.
Hjärtats oskuld har en vår,
Nyfödd alla dagar. . .
Den sista, Hilma Hermansson, öfvergick från
Selinders till Åhman-Pousette’ska sällskapet, där hon
utbildades till en god skådespelerska i det finare
karak-tärsfacket, och sedan till Mindre teatern i Stockholm.
I unga år blef hon gift med dekorationsmålaren Fritz
Ahlgrensson och afled för ett tiotal år sedan. Under
en flerårig vistelse i Paris skref hon, under signaturen
H. A., därifrån lifligt hållna korrespondenser till sin
gamle kamrat Frans Hodells tidning.
Som man ser voro de här framställda Selinders
flickor tolf till antalet. Det var detta som gaf det
gamla ökända Stockholmsoriginalet hautboisten Gelhaar,
på spe »kvicke Gelhaar» kallad, anledning att, sedan
han sett dem uppträda i baletten Elfvorna,
förnumstigt säga till mästaren: »Hm, bror Selinder, hvarför
kallar du de’ här för Elfvorna; di ä’ ju tolf som
dansar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
