Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hörbergs lefnadshistoria och konstnärspersonlighet. Af Vilh. Bergsten. Med 24 illustrationer - VI. Hörberg inväljes till ledamot i konstakademien. Försök i modellering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anledning häraf till henne: »Saken är på långt när
ej så svår, som den ädla fru Grill föreställer sig,
som är att bilderna i dess tanke skola göras
sammanhängande i en enda massa hvardera. Nej, först
skola de modelleras i en enda massa, men, medan
massan ännu är något mjuk, sönderskäras bilderna
i så små delar, att man bekvämt kan lyfta och
hand-tera hvarje stycke. Nu brännas dessa stycken i
tegel-ugn, och sedan de äro brända, sammanfogas de åter
på sitt bestämda rum med kalkbruk. Sedan de äro
torra, bestrykas de med tjära, så länge den vill
intorka. Tjäran gifver bilderna då en färg, som liknar
brons. Om några år därefter kunna bilderna bestrykas
med hvit oljefärg. På detta sätt gjorda, hårdna de
med tiden mest som gråstenen.»
Han erbjuder sig att göra hvar bild för sig för
50 rdr jämte reskostnad efter en häst fram och åter.
Om företaget kom till utförande, därom vet man intet;
troligen stannade det vid blotta projektet. Då
Hörberg nämligen i slutet af sitt bref omtalar, att han
lider af stenplågor, som göra, att skakningen vid
åkning är outhärdlig, är det ganska troligt, att detta lagt
sig hindrande emellan.
Då Hörberg bodde i närheten af Finspång, var
han ofta anlitad af dess ägare baron Johan Jakob De
Geer. Bland arbeten, som han där år 1799 utförde,
må nämnas plafondmålningarna i Aurora-templet, så
uppkalladt efter ägarinnan, grefvinnan Aurora De Geer,
men också efter själfva plafondmålningen, som
föreställer morgonrodnadens gudinna.
Samtidigt målade han där också tvenne fresker
på orangeribyggnadens utsida, framställande
mytologiska grupper, där amazoner och giganter bekämpade
hvarandra. Atterbom, som 1809 besökte Finspång,
»fann dessa målningar alldeles förtjusande» — en
förtjusning, som i fullaste mått delades af de många
Nornan 1903. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
