- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1903. Trettionde årgången /
162

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Wieselgren såsom litteraturhistoriker och lefnadstecknare. Af Karl Warburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fessor i ästetik, började han föreläsa. Men i motsats
till den tidens vanliga metod att föreläsaren på sitt
sätt utlade något samtida tyskt-ästetiskt system, tog
han sig för att införa sina unga lärjungar i den svenska
litteraturen, äfven dess äldsta, mest förgätna skrymslen.
Och fastän ämnet då och då kunde synas torrt, fick
det lif under den eldige, ungdomlige bibliotekariens
svärmiskt vältaliga föredrag. Hur han älskade alla
dessa gamla författare, äfven de som fördömdes både
af den akademiska skolan och den fosforistiska, hur
han gladde sig åt hvarje ny juvel som han kunde
framdraga ur vår gamla litteraturs schakter! Men till
Guds ära skildrades allt och därför inleddes
föreläsningarna hvarje gång med en psalmsång, femte versen
af n:r 481:

»Ack, när så mycket skönt i hvarje åder
Af skapelsen och lifvet sig förråder,

Hur skön då måste själfva källan vara,

Den evigt klara.»

Slika föreläsningar voro ej alldeles vanliga.
Talrika voro alumnernas antal, men från W:s
afunds-män, ej minst i det s. k. Härberget, afhördes klander.
Hans föreläsningar påstodos vara konventiklar, intriger
voro i gång och W. afsade sig då förordnandet som
aesthetices professor, men föreläste i stället uppe på
biblioteket för ynglingar, som intresserades af hans
handledning, och omgifven af bibliotekets skatter
invigde han sina åhörare fortfarande i kännedomen om
svensk litteratur — kyrkans såväl som statens.

När han 1831 kallats från universitetet till en
prästerlig befattning, beslöt han att utgifva sina
litteraturhistoriska anteckningar i omarbetad form, och så
utmynnade vice bibliotekariens föreläsningar i det stora
verket Sveriges sköna litteratur. Ar 1833 utkom första
delen, som omfattade kyrkans litteratur och som är
arbetets viktigaste afdelning; den är utgifven i 3 upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1903/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free