Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afze. En studentbild från 1840-talet. Af Birger Schöldström. Med ett porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägnar: »Möjligtvis hafva flugorna tillsatt för många
vokaler» *.
Själfull, poetisk, musikalisk, drog snart Afze till
sig uppmärksamhet ej blott inom den nation, hvari
han ingått, den Göthiska, utan ock i vidare kretsar
inom studentkåren. Till hans närmare vänner hörde
Talis Q valis och Gustaf Ljunggren. Hans första dikter
syntes i Skånska Correspondenten, och snart blefvo
hans sånger, tonsatta dels af honom själf, dels af
Otto Lindblad, populära och gingo från Lundagård
öfver hela Sverige. Ännu kan man höra gamla
Lun-dagossar gnola: »Gröna julle, halka lätt på vågen»,
»Ensam du är ej, se vid din sida sitter hvar afton
en längtande vän» samt framför allt den glada
stu-dentvisan på en sprittande fransysk melodi:
Re’n sommarn flytt sin kos
och gles är lindens krona,
förbi är hvarje ros;
hvad kan oss då försona med höst,
:||: med höst :||:?
I bålen vi finna vår tröst.
Där glöder solen varm
och färgar ros på kinden;
och vid vårt glada larm
förstummas själfva vinden, som gnyr,
:||: som gnyr :||:
och regnet mot rutorna styr.–-
Under hans Lundatid inföll det första nordiska
studentmötet, och naturligtvis var Afze en liflig
deltagare däri. Hans farbroder Arvid August Afzelius,
Sagohäfdernas och Neckens polskas författare, deltog,
60 år gammal, i detta ynglingamöte och utgaf en
särskild berättelse därom, däri han omtalar samman’
* Som bekant bestå hebreiskans vokaltecken af punkter,
placerade ofvan, nedom och inuti konsonanttecknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
