Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En germansk och en romansk tendensdiktare. Af Johan Bergman. Med porträtt af Björnstjerne Björnson (vid 50 och 70 år) och Emile Zola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finns .något af rättfärdighetsapostel, af sträng
folkuppfostrare i den germanske diktarens
naturanläggning. Gör man sig besvär att göra en rond i
litteraturhistorien, skall man finna, att detta drag endast
sällan återfinnes i den romanska diktningen. Lifvets
solsken, fallande på de yttre formernas skönhet — se
där hvad som framför allt är den romanska poesiens
med förkärlek omfattade tema. De dimmiga
nordländerna med deras stugusittande människor vända
sinnet inåt, och ingen ras har frambragt så många
grubblare som den germanska, om man undantager
inderna, hvilkas grubbel har andra psykologiska
grunder, på hvilka ej här kan ingås. Ibsen är en typisk
nygermansk grubblare. Men det finns icke endast
dimmor och stugusitteri i Norden. Där finns också
de höje Fjelde med de kyligt friska vindarna, den
klara tunna luften och oändlighetsvyerna. Där finns
vikingalynnet hos honom, som »med häftigt sinne på
fjället språng och såg åt det vida haf».
Detta nordiska kämpalynne är från början
grunddraget hos Norges andre store nutidsdiktare, Björn
-stjerne Björnson. Och det finns äfven hos honom
mycket af den nordiska lyriken, den vemodsfyllda
vallarelåtens harmoni. Äfven den trifs i fjälluften.
Det är säterstugornas och de stora susande skogarnas
symboliska klang. Däri ligger något kvinnligt vekt.
Och märkligt nog: den energiske mannen med den
starka, befallande rösten har äfven den kvinnligt blida
tonen på sin rika skaldeskala. Björnsons repertoar,
så att säga, omfattar alla tonvariationer från den
knif-huggande Nils Skraedder till den söndagsmilda Synnöve
Solbacken. Och det är icke blott spel. Han är själf
med hela sin själ med äfven då han är de veka
känslornas tolk. I denna stora, allomfattande
mänsklighet, som med sanning kan tillämpa på sig det gamla
ordet humani nil a me alienum puto, för intet mänsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
