Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Sveaborgsminne. Af —n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det går rykten — —»
»Huru hafva dessa rykten kommit hit?»
»Det kom i går afton en soldat till fots — —
de påstå, att han skulle rymt därifrån.»
»Men det är ju omöjligt–ja, d. v. s. huru
skulle han kunnat komma undan ryssarne, som
omringa fästningen från alla sidor?»
»Inte lär det varit så svårt, när fienden ej var
dess talrikare.»
»H vari från vet ni det?»
»Ryktet, ers excellens, endast ryktet. Den där
soldaten skall klädd som bonde kommit in i
Helsingfors och där fått se och veta, att ryssarne haft där
endast ett par tusen man.»
»Så ni pratar!»
Men då värden en gång kommit i farten att
berätta nyheter, så var han ej att hejda.
»Jo, de skola om dagarna tågat in i staden med
flygande fanor och klingande spel genom stadsporten,
men om natten tågat ut igen öfver isen österut.»
»Allt möjligt pratar också ert dumma rykte. Vore
roligt att träffa den där soldaten. Hvad gör han
här ? »
»Vet inte. Månne han ej redan också lämnat
staden i samma bondekläder, som han kom?»
»Bara dumheter allt ihop. Är hästen färdig»,
sporde officeren, steg upp från matbordet och började
ordna sina kläder.
»Jaha, ers excellens, jag bad drängen hänga
bjällran på.»
»Det var bra. Jag kommer tillbaka om en timme.
Kör!»
Den bugande värden stod länge på trappan och
såg med undrande min efter den resande.
Denne dröjde dock borta en längre tid än han
förutsagt och värden började redan blifva orolig, min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>