Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. Af Emil Svensén. Med porträtt (titelplansch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I striden mot de två stormakterna lämnades
Danmark att ensamt och utan hjälp duka under, och den
gamla skandinavismen fick därmed ett oläkligt sår.
Från den fasta tillförsikt till Sveriges kraftiga ledning
i striden för Nordens enhet, som klingar oss till mötes
ur en dikt af Björnstjerne Björnson, införd i
Aftonbladets första nummer 1864, störtades den nordiska
tankens vänner hufvudstupa ned i den misstro till
egen kraft och förmåga af själfFörsvar, som började
vända unionsfolkens sinnen bort från hvarandra, och
som i Sverige ej minst bland de frisinnade slog öfver
i en nära nog fosterlandslös och försvarsnihilistisk
kosmopolitism. En sådan rörelse var ingalunda efter
Hedins sinne. Vid August Sohlmans och August
Blanches sida kämpade han för att motverka den
genom att hålla lifvet uppe hos skarpskytterörelsen.
I nära förening med den förstnämnde och andra
likasinnade sökte han inom den Nordiska
nationalföreningen hålla den skandinaviska enhetstanken vid makt. Af
de idéer, som utgingo från denna och liknande
föreningar i brödralanden, hafva väl sådana uppslag som
en gemensam tullförening och gemensamma konsulat
för alla tre nordiska rikena fått stanna på papperet,
men några af dem, såsom införande af ett
gemensamt skandinaviskt mynt och gemensam anslutning
till världspostföreningen, hafva dock blifvit verklighet.
Med synnerlig värme anslöt sig Hedin till Sohlmans
idé om öfverflyttande till Sverige af den danska
folkhögskolan. Första uppslaget härtill gafs genom de
bref, hvari Aftonbladets särskjldt för ändamålet
utsände korrespondent O. V. Alund på hösten 1867
med flammande hänförelse tecknade bilden af dessa
skolor. Under Sohlmans och Hedins ledning
utarbetades idén i själfständig form inom Nordiska
nationalföreningen, och redan på hösten 1868 kunde två
högskolor i Skåne och en i Östergötland börja sin
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
