Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. Af Emil Svensén. Med porträtt (titelplansch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tiden hade den nya riksdagsordningen trädt
i kraft, och den godmodige Louis De Geer var nu
böjd att låta ett årtiondes energiska reformarbete följas
af en tids hvila, till dess hans storverk hunnit antaga
fasta former. Efterdyningarna af den förtjusningsfeber,
som representationsreformen framalstrat, gåfvo sig
uttryck i slagordet »den bästa af ministärer». Men detta
slagord förblef icke utan motsägelse, och Hedin blef
en af de kraftigaste opponenterna. För honom
innebar den stora reformen icke en inbjudan till svenska
folket att hvila på sina lagrar, utan en kraftig maning
att fortgå på den med sådan framgång beträdda vägen
och låta den nya riksdagen visa, hvad den dugde till.
August Sohlmans Aftonblad var af samma
mening, men ville ej gå så bröstgänges till väga, som
Hedins reformifver kräfde, och under det denne i
Aftonbladet fortfor att verka för den nordiska
enhets-saken genom en serie ypperliga anmälningar af danska
och norska böcker, som han ville göra kända i vårt
land, fann han i ett annat blad utrymme för sitt
reformprogram. Bladet var den då vidt spridda
half-veckotidningen Fäderneslandet, som den högt förtjänte
reformvännen d:r Samuel Ödmann i början af sitt
redaktörskap icke utan framgång sträfvade att höja
från ett simpelt skandalblad till en ärligt demokratisk
folktidning i stor stil. Härtill medverkade Hedin under
ett par år genom en rad med öfverlägset mästerskap
utförda artikelserier. I en dylik om vår diplomati
inledde han på ett glänsande sätt det fälttåg mot denna,
som han sedermera under många år fullföljde, och
hvarunder han åtminstone haft den framgången att
från vår utrikesledning bortrensa en del djupt ingrodda
patriarkaliska ovanor. En betydande del torde han
äfven haft i den präktiga följd af karaktäristiker öfver
Riksdagen och dess män, som genomgick hela 1867 års
årgång af nyssnämnda tidning, men hvari äfven andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
