Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mot slutet. Berättelse af Mari Mihi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
käringarna i fattigstugan. Och de tycka att det är ett
underligt tal. Ja, han har t. o. m. sökt öfvertyga
gref-vinnan KefFenbrinck om att det högsta goda består
uti »det hvars närvaro alltid gör henne lycklig och
hvars frånvaro alltid gör henne olycklig». — Gumman
KefFenbrinck bad honom dra åt skogen med sin
otäcka hednafilosofi och hoppades att få dö i sin
kristna tro. Annars är han ju så hjärtans välmenande,
att vi låta honom hållas bäst han gitter. Ingen fäster
sig vid hans prat. T. o. m. Tellep, som annars är en
ettermyra, låter honom alldeles vara i fred.
— Ja, ni ä’ då så rysligt snälla så. —
— Men, ser du, han dör. Klafvan dör. Det är
intresset med det här kunskapsspridandet som håller
honom uppe så länge det nu räcker. När han en
gång kommit på det klara med att patiencen aldrig
någonsin går, ja då faller han helt sonika på sitt
stackars slagfält — —
— Nej, men här stå herrarna och torka som
jerikorosor. Kom, så går vi och blöter oss ett slag,
proponerade Åke Anneldh.
■— Skål! — Jag säger som Tok-Erik i Vreten, då
Janson på Hagva bjöd’en på en brännvinssup på
julafton.
— Hur sa’ han då?
— Det här var ett godt vatten, sa’ Tok-Erik.
En falang af brukspatroner, hade lägrat sig kring
toddybordet. Det gällde arbetarefrågan. Gottschalk
Bunges gälla stämma skar öfver alla de andras. Som
riksdagsman vald på frisinnad grund, måste han fyra
af alla de liberala synpunkter, som burit hans
programtal. Han gick på oförskräckt, tjusad af sin egen
stämma som en spelande tjäder, då’ och då slängande
en irriterad blick på Selim Waltinson, hvilkens eviga
småleende irriterade och hvilkens lugna grå öga trängde
rakt in i de svarta schakten af Bunges despotiska själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>