- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1906. Trettiotredje årgången /
167

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsardömets apoteos. Af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väl står han än i sekler och ej faller,
liksom från fjället forsande kristaller
af frosten smidas fast vid afgrundskant.
När frihetssolen ändtligt börjar skina
och västerns vindar frusna länder tina,
skall tyrannit ej störta från sin brant?»


Att de båda skalderna i verkligheten haft något
politiskt samtal på Neva-kajen, är ju icke osannolikt,
ehuru denna lokala tillfällighet är utan all historisk
och ästetisk betydelse. Men om någon jämförelse
verkligen gjorts mellan den romerske fredskejsaren
och den ryske tsaren, torde den hafva blifvit uttalad
af Mickiewicz själf, hvilken nyligen hade varit i Rom
och därifrån kanske medtagit ett lifligt intryck af den
bekanta ryttarstatyn på Kapitolium, under det att
Pusjkin aldrig varit utom Rysslands gränser. Det är
emellertid en synnerligen fin uppmärksamhet från
Mickiewicz’ sida, att han lade dessa vackra ord till
fredens och frihetens lof i munnen på en son af det
land, som kufvat Polen och bortfört i fångenskap dess
främste skald. Men för Mickiewicz stod Pusjkin åren
1826—27 ännu såsom den med Polens sak
sympatiserande »dekabristen» och såsom den västerländskt
bildade, frisinnade byronisten.

Pusjkin vardt emellertid icke skyldig det poetiska
svaret på denna poetiska epilog. Redan samma år
(1833) diktade han sitt berömda epos »Bronsryttaren»,
men förhållandena voro nu helt annorlunda: Pusjkin
hade helt och hållet uppgått i det ryska tsardömets
tjänst, betraktade Polen såsom ett rebelliskt lydland
och Mickiewicz som en hätsk förrädare, och poemet
vardt därför en entusiastisk hyllning åt Peter den store
och hans politiska verk. Men i själfva ämnet var
Pusjkin påverkad af den polske skalden, ty han icke
blott gjorde kejsarstatyn till diktens medelpunkt, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1906/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free