Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur en tingshästs upplefvelser. Berättelse af Mari Mihi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fä vara med själf därnere, där solen värmde klipporna
och isflaken kommo simmande från norr.
Nå, pojkarna gåfvo sig i väg i gryningen, hunno
fram till Blåskär vid niotiden, gingo in i stugan, höggo
ved och kokade kaffe. Därefter lade de ut alla näten,
drucko kaffe och satte på potatisen. Medan de
väntade på att denna skulle bli färdig, var det någon af
dem som föreslog, att de skulle ge sig af igen och se
efter, om de fått några laxar i näten — det var godt
om lax den tiden, ty sälen höll ej efter den så hårdt
som nu.
Aldrig hade det fallit någon riktig fiskare in att
vittja en halftimme sedan näten kommit i vattnet.
Men pojkarna voro nyfikna och ville se om fisken
gått till. Därför skyndade de ned till stranden.
Half-vägs dit, hade elden på härden glödgat det tjocka
lagret af fjolårsaska ända ned till stubintråden.
Taket på stugan lyftades upp några alnar högre än
förut och föll sedan ned, där det inte skulle ligga, och
ena väggen fick man aldrig reda på. Spiselhällen såg
mera ut som en jättegryta än som något annat.
Skorstenen låg alldeles makadamiserad på det gistna
stuggolfvet.
Pojkarna sjönko ned på marken, hvita i synen.
Sedan reste de sig upp, stammande och konfysa. Att
vända åter till stugan och undersöka förhållandet voro
de inte precis hågade för. Och laxnäten lämnade de
åt sitt öde. Flämtande och förvirrade lupo de hem
genom skogen på kända genvägar och berättade hvad
som händt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
