Hvarför så, min gumma, brumma
Natt och dag uti vårt bo?
Hvarför träta? — icke äta,
Lefva, dö i fred och ro?

Då den första gången mången
Trohetsed från läppen flöt;
Ack! hur jag då trodde, bodde
Evig kärlek i ditt sköt;

Trodde i de stunder, under
Första månadernas smek,
Äktenskapet vara bara
Helt och hållet fröjd och lek.

Ack! jag mig bedragit, slagit
Har det gamla ordspråk in:
"Flickans ed, som brinner, svinner
Flygtig snart med vårens vind."