Damon skulle lammen föra
Uti mörka dalen ned;
Sa’ till Iris: "gör så med!"
Och hon log och sa’: "må göra."

"Der i skuggan får man höra
Fogelsång så glad och fri,
Och då sjunga äfven vi."
Iris log och sa’: "må göra."

Kunde jag ditt hjerta röra!
Sade Damon — blif min vän!
Vill du ej, så flyr jag hän —
Iris log och sa’: "må göra."

"Kan jag hoppas? låt mig höra:
Vill du bli min maka? - svär
Mig din tro och haf mig kär!"
Iris log och sa’: "må göra!"

"Men, om tvedrägt månd’ oss störa,
Sade Iris, på vår stråt,
Kunna vi ju — skiljas åt?" —
Damon log och sa’: "må göra."