- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
11

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den nordsvenska florans ekologiska hufvudgrupper

Den nordsvenska vegetationens värmekraf.

På den fysiologiska forskningens närvarande ståndpunkt kunna vi ej
på direkt experimentell väg tillfredsställande fastställa en arts värmekraf
eller de gränser, inom hvilka detta rör sig. Den enda möjlighet vi äga för
att bilda oss en föreställning härom är ett komparativt studium af de
yttre förhållanden, under hvilka arterna uppträda. De resultat, som på
så sätt vinnas, kunna emellertid endast betraktas som i hög grad
approximativa, detta särskildt på den grund, att erfarenheten visar, att samma
arts värmekraf ofta afsevärdt påverkas af den större eller mindre
tillgången på andra i näringsfysiologiskt afseende betydelsefulla faktorer
såsom ljus, vatten, mineraliska näringsämnen i marken m. m. Full och säker
inblick i värmetillgångens inflytande på växtgeografien kommer säkert icke
att vinnas förrän vi nått en djupare insikt i värmets rent fysiologiska
roll i växtens hushållning. Emellertid ha vi redan nu kommit så långt,
att det är fullt berättigadt att söka använda vår kunskap i detta
afseende på de växtgeografiska problemen.

Vi skola därför söka uppdela Nordsveriges flora i grupper efter de
värmekraf de synas ställa. Därmed må dock först erinras, att hvarje
art har sina egna värmekraf, hvilka aldrig fullt sammanfalla med andras.
En uppdelning i grupper betyder därför i själfva verket icke annat än ett
angifvande af att ett visst antal arters, ofta viktiga arters, värmekraf samla
sig kring en viss värmesumma. Mellan de temperaturer de skilda
grupperna fordra, ligga andra, som tillfredsställa arter, hvilka å sin sida bilda
mellangrupper. Det kunde ju synas som om under dessa villkor all
gruppering vore meningslös. Som väl bekant är från nästan alla vetenskapens
områden, är detta likväl icke fallet på den grund, att vi ovillkorligen, för
att kunna uppfatta det väsentliga, måste för vår hjärna ha stödet af
generalisering och systematisering af det ofantliga material af fristående
fakta, hvilket utgör vår kunskaps grundval.

Med hänsyn till värmekrafvet torde de nordskandinaviska växtarterna
lämpligen kunna uppdelas i tre stora hufvudgrupper: fjällarter, nordiska
arter och sydskandinaviska arter; gruppnamn, som i det följande närmare
skola motiveras.

i. Fjällarter. Till denna grupp räkna vi de florelement, som ha
de minsta värmekrafven. Uttryckt i siffror i förhållande till luftens juli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free