Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
Nordjämtlands sydberg. Mellan sydligaste Lappland och
nordligaste Jämtland går, som förut framhållits, en betydande fjällmur, som väl
motiverar den urgamla landskapsgränsen. Dessa fjäll ha sin fortsättning
långt in i Norge. Växtgeografiskt låter det sig ock påvisa, att dessa
fjälltrakter ägt betydelse såsom skiljande mellan den förut behandlade
Vefsenströmmen och de invandringsströmmar till norra Jämtlands
fjälldalar, som haft sitt ursprung i Namsenfjorden och i Trondhjemsijordens
nordliga fortsättningar in till norra Jämtland.
Den nordligaste viktiga fjällporten häruppe är den, som öfver Ströms
vattendal och Frostviken inom Faxälfvens källområde når upp till
passen mot Namsenälfven. Passpunkterna äro här flera. Den lägsta, belägen
strax väster om riksgränsen vid Tunsjöns östra ända, där barrskogen än
i dag når upp i passpunkten, ligger vid jji m., således den lägsta
passpunkt som öfverhufvud finnes på hela fjällkedjan mellan
Sverige och Norge. gavelin omtalar (94, s. 25), att från Tunsjön i
Norge på 350 tn. än i dag vid högt vatten en liten rännil lär söka sig
öfver till Kvarnbergsvattnet i Sverige, samt visar, att Tunsjön ända in i
sen postglacial tid måste ha dränerats till Sverige. Längre i söder,
västerut från Frostviken, synes vid Kvesjön en passpunkt finnas vid 431 m.
ned till Sandöla, hvars dal öppnar en vid port för växtvandring såväl mot
Namsenfjord som Snaasenvand och Trondhjemsfjorden. Denna väg leder
ock det lägsta passet vid 508 m. öfver till Sörli och Hotagen alltså till
Indalsälfvens flodområde. Afsevärdt högre än sistnämnda pass,
c. 660 m., är det, som genom Inderdalen för till Rengen och Hotagen.
Det låga Tunsjöpasset visar sitt betydande inflytande på dessa
fjälltrakters rikedom på artrika sydberg. Vi känna från denna trakt 8
sydberg jämte en del strödda förekomster, om hvilka inga närmare uppgifter
stått att inhämta. I de 8 bergen finnas icke mindre än 27 hithörande
arter, hvartill komma 2 endast af P. olssön uppgifna (jfr s. 4), men i
och för sig ganska sannolika arter, Campanula latifolia och Carex
digi-tata. Det är i all synnerhet de för sin växtrikedom sedan gammalt
bekanta, invid hvarandra liggande .tre bergen, Medberget med 15, Karlberget
med 16 och Fågelberget med 23 hithörande arter, som äro
anmärkningsvärda. De midt emot på södra sidan af Ströms vattendal belägna bergen
Dunderklumpen och Torrberget med respektive 6 och 8 arter äro
afsevärdt artfattigare. Af intresse är äfven Säterklumpen med 6 arter, därför
att denna är belägen vid det dalstråk, som ungefär från riksgränsen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
