Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION
I O I
Det är proportionsvis många arter, som, efter allt att döma, denna
väg letat sig in i Sverige, och torde det vara lämpligt att här uppräkna
alla, hvarvid med en * betecknas de arter, som icke norr härom
förefinnas i vårt lands sydberg: *Ajuga pyramidalis, *Anemone nemorosa,
An-thyllis vulneraria, Avenar ia serpyllifolia, * Carex di&itata, Cirecca alpina,
* C ory dalis fabacea, Epilobium collinum, E. montannm, Erysimnm
hieracii-folium, Fragaria vesca, Galeopsis bifida, * Listera ovata, Potentilla argentea,
Sedum annuum, Silene rupestris, *Stac/iys silvatica, Stellaria longifolia,
Turritis glabra, Veronica officinalis och Viola mirabilis.
Detta är 21 arter och för 6 af dessa är denna trakt veterligen den
nordligaste, hvarest de passerat fjällkedjan in i Sverige.
Nästa stora port genom denna ligger blott ett trettiotal km. längre i
söder och leder från Vefsen-fjorden uppför den stora och djupa Vefsendalen
till passpunkten och in i öfversta Angermanälfvens vattensystem.
Äfven här finnas flera pass, hvaraf det nordligaste är från Vapstälfven,
hvars källsjöar ligga ett godt stycke in i Sverige. Där träffas tallen och
granen skogbildande öster om riksgränsen i omedelbar fortsättning af de
norska förekomsterna. Öfver vattendelaren nå de dock icke i våra dagar.
Från den största af de nämnda sjöarna, Virisjaure (604 m.), finnes ett
pass på c. 630 m. söderut till Dikanäs och Vojmsjön. Söder härom går
en annan dal med en passhöjd på ungefär 620 m. öfver sjön Gotajaure
(586 m.) till Dikanäs. Föröfrigt finnas i detta fjällpartis djupt nedskurna
dalar ett flertal pass och förbindelseleder samt helt säkert åtskilliga flera
sydberg än de hittills kända. Mot Fjällsjöälfvens öfre delar är däremot
hela denna trakt väl afgränsad genom en hög mur, bildad af Borgafjällen
och andra fjäll. Särskildt genom Selim Birgers 1908 företagna
undersökningar inom Dikanäsfjälltrakten ha vi vunnit en ganska ingående
kännedom om de rika sydbergen i nu omtalade dalsystem. Fem berg beskrifvas
härifrån i kap. 9; de bägge bäst undersökta, Kittelfjäll och Henriksfjäll,
äga respektive 10 och 13 sydskandinaviska arter. I allt äro från denna
fjälltrakt 15 hithörande arter kända, hvaraf dock icke någon enda art, som
icke förefunnits äfven längre norrut. Emellertid visa fynden af Ulmus
montana, Carex muricata och Pteris aquilina i endera eller bägge af
Skikkisjö-berget vid Vojmsjön och Klitthälla nedom Kultsjön i samma vattensystem,
att ytterligare en del arter utöfver de i Dikanäsfjällen funna sannolikt måste
västerifrån ha sökt sig denna väg till norra Sveriges fjälltrakter. Att hit
antaga en invandring från sydost och nedre Norrland synes, åtminstone
för almen, icke vara sannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
