Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION I O I
Inom nedre Angermanälfvens vattensystem äro äfvenledes blott få
lokaler af nu ifrågavarande slag kända, och endast en af dessa, belägen
nära Österåsens sanatorium, har blifvit närmare undersökt; 10
sydskandinaviska arter äro där anträffade. För de tre återstående bergen äro blott
ett fåtal arter antecknade. Till Indalsälfvens flodområde höra 6 berg. Af
dessa äro Stadsberget och Hattberget besökta af oss, hvadan något rikare
artlistor därifrån föreligga. I det förra äro 15 sydskandinaviska arter
anträffade (2 dock på grund af att uppgiften är hämtad från P. OLSSÖN
något osäkra), från det senare 7. I allt äro från sydbergen inom den nu
ifrågavarande, i växtgeografiskt afseende så synnerligen viktiga delen af
Ångerman- och Indalsälfvarnas vattensystem kända 44 sydskandinaviska
arter, af hvilka dock 2 ej äro fullt säkra.
De sydligaste bergen inom det mellersta inre urbergsområdet samla
sig kring Ljungans mellersta lopp mellan Holmsjön i väster och Torp i
öster, från hvilken omkring 50 km. långa sträcka ej mindre än 8 berg äro
kända. Af dessa har Öberget 12, Ranklöfven 15 och Getberget ej mindre
än 18 sydskandinaviska arter. Längre upp mot älfvens källområde träffas
det vida artfattigare Galberget. I de 11 bergen kring Ljungan ha 40
hithörande arter blifvit funna.
Nyss nämndes att en viktig del af dessa utgöres utaf arter, hvilka
redan i mellersta Sverige äro allmänna och som från kustbältet gå in
ett stycke i de stora floddalarna. Corylus (fig. 20), Viburnum
(kartan 34), Campanula persicifolia, Filago montana, Orobus vernus,
Scrophu-laria nodosa, Verbascuin nigrum och Veronica verna äro arter, som vi icke
förut mött med undantag för kustbältet.
En art, som på ett synnerligen egendomligt sätt är bunden till inre
urbergsområdet med utlöpare på silurområdet är Astragalus glycyphylhis
(kartan 11). Från Dalälfven ända upp till Ström finnas 28 säkra och ett
antal osäkra fyndorter kring älfvarnas mellersta dalfören. Endast en enda
lokal, i Högsjö socken söder om Angermanälfvens mynningtrakt, ligger
nära kusten. Någon förklaring på huru en utbredning som denna är att
tolka förmå vi ej gifva. Anmärkas bör att arten har stora, tunga frön.
Det södra inre urbergsområdet omfattar väsentligen inom de
egentliga skogsområdena Ljusnans, Dalälfvens och Klarälfvens flodområden.
Inom det förstnämnda känna vi 18 berg, mer eller mindre väl undersökta,
inom Dalälfvens 8 och inom Klarälfvens 3. För det senare ha vi nöjt
oss med ett par väl undersökta typberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
