Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
Antalet sydskandinaviska arter inom de tre flodområdenas här
ifrågavarande sydberg äro:
Ljungan 49
Dalälfven 77
Klarälfven 55
Dessa tal äro ej jämförliga, därför att i Dalarne finnas ett par berg
eller bergen motsvarande ståndorter, hvilka på grund af silurkalkens
närvaro äro synnerligen artrika (jfr s. 44), medan det egentliga urberget icke
erbjuder på långt när så gynnsamma villkor. Äfven i ett annat afseende
är det höga artantalet inom Dalarne och Värmland i viss mån missvisande,
i det att ett stort antal arter blott träffas på en eller två lokaler
och utgöra de allra yttersta utposterna, som blifvit isolerade från artens
mera sammanhängande utbredningsområde i Mälaretrakterna eller längre
söder ut. Arter af denna typ äro Evonymus europæa, Rosa canina, Briza
media, Campanula cervicaria, Carlina vulgaris, Convallaria multifloray
Draba venia, Geranium sanguineum, Linurn catharticum, Orobus niger,
O. tuber o sus, Se dum rupestre m. fl.
Motsatsen till dessa äro några sydskandinaviska arter, hvilka just i
det södra inre urbergsområdet liksom i kustområdet bli karaktäristiska
för sydbergen, äfven om för flertalet en eller annan ståndort är framskjuten
norr och väster om detsamma. Hit äro att räkna Lonicera xylosteum,
Viburnum opulus, Anemone hepatica, Astragalus glycyphyllus (saknas i
kustområdet; jfr ofvan s. 91), Habenaria bifolia, Pteris aquilina, Viola
riviniana. De äro här uppenbarligen de ännu jämförelsevis talrika
relikterna från en forntida vida allmännare utbredning. Inom Dalarnes och
Värmlands berg ökas ytterligare deras antal med arter som Ribes alpinum,
Tilia europæa, Aquilegia, Geranium robertianum, Orobus vernus, Verbascum
thapsus, Veronica chamædrys m. fl., hvilka inom Hälsingland-Härjedalens
berg antingen saknas eller äro mycket sparsamma.
I omstående tabell finnes en sammanställning af samtliga i nu undersökta
sydberg iakttagna arter, som vi hänfört till den sydskandinaviska gruppen.1
Tabellen är i många afseenden belysande för de frågor, som i det föregående
bragts på tal. Sålunda torde genom grupperingen i olika geografiska områden
någon inblick vinnas i de olika arternas värmekraf, detta därför att sydbergen
äro så pass likartade ståndorter, som det öfverhufvud torde vara möjligt att för
1 Af endast P. Olssön anförda lokaler äro ej i tabellen upptagna; jfr s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
