Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 128
SJÄTTE KAPITLET
Äran att i de stora dragen ha bragt enhetlighet i uppfattningen af
detta väl markerade nedisningsstadium tillkommer N. V. ussing, som
genom sina undersökningar öfver Jyllands hedslätter1 och i samband med
dessa gjorda sammanställningar visade, att G. De Geers hypotes om en
baltisk istunga under detta skede ej kunde vara riktig. ussing anger
emellertid pä sin karta isens gräns såsom löpande fram genom norra
Ryssland, midten af Kolahalfön samt ett stycke in i nordliga Norge. Han
följer därvid ramsays dåvarande uppfattning.2
Häremot uppträdde under anförande af goda skäl V. tanner;
denne tyder nämligen de israndsbildningar, som Ramsay sammanställt
med den största glaciationen, såsom tillhörande ett senare, strax nedan
närmare afhandladt skede i afsmältningen. tanner anser sig kunna fastslå,
att under den baltiska landisens maximiutbredning »allt land i norra delen
af Fennoskandia öfverskridits af landisen».3 Ramsay synes numera ock
ha frånträdt sin äldre uppfattning.4 På skäl, som s. 131 i samband
med redogörelsen för växtfossilfynden i västligaste Norge delvis antydas,
men som icke lämpligen i detalj här kunna framläggas, anse vi, att äfven
västra Norge under detta skede åtminstone i allt väsentligt var istäckt.
Nu påvisade förhållande är med hänsyn till florans historia af stor
vikt pä den grund, att de östliga elementen i norra Skandinaviens
flora icke, som pä vissa håll förmodats, kunna anses äldre än de
öfriga. Det är att för dessa frågors afgörande väl beakta, att afståndet
mellan Torne träsk och den baltiska isranden sydost om Hvita hafvet och
Onega är i det allra närmaste lika stort som afståndet från Torne träsk
till Skåne. « Då nu floran för sin spridning i den ena riktningen icke haft
längre tid än i den andra, ja, på grund af att landisresten längst låg kvar
och hindrade inom det inre nordligaste Skandinavien och Köla, i många
fall kanske kortare tid för en spridning från öster, så ha vi anledning att
förmoda, att en spridning från söder mot norr åtminstone under de tidigare
skedena haft fullt så stor om ej större betydelse som en sådan från öster
mot väster. Framförallt för arter med mera mesofil utdaning bör en
1 Danska Vid. Selsk. Forh. 1903, N:r 2. Jfr särskildt kartskissen, s. 120.
2 Fennia, 16 (1898), n:o 1, s. 118 (med kartskiss).
8 Bull. de la Comm. geolog, de Finlande. N:o 18 (1907), s 151 o. f. Jfr äfven tafl.
6, karta 2.
4 Jfr kartskissen s. 433 i W. Ramsay, Geologiens grunder. Helsingfors 1909. Äfven
i karta 5 i Atlas öfver Finland, Helsingfors 1911, är här företrädda uppfattning godtagen.
Det är oss väl bekant, att forskare finnas, som hysa en annan mening, men senare tiders
undersökningar tala tämligen obestridligt för, att den baltiska landisen haft en större
utbredning i norr och väster än man hittills på vissa håll förmodat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
