Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORANS SPRIDNINGSVÄGAR TILL OCH INOM NORDSVERIGE ’173
hieraciifolium, Silene rupestris, Stachys silvatica, Turritis glabra, Ulmus
montana, Viola mirabilis m. fl. Denna fullständiga frånvaro i det centrala
och östra Lappland af så godt som alla sydskandinaviska arter är mycket
svår att tillfredsställande förklara. Redan i kap. 3 har hänvisats på att
landets allmänna topografi norrut med dess jämnare landskapsformer ej
erbjuder så talrika lokaler lämpade för relikter som de mera kuperade
sydligare delarna. Svårt är dock att afgöra, huruvida denna förklaring
verkligen kan anses uttömmande.
En annan förklaring, som ju efter den utredning, som i det
föregående lämnats om isens afsmältning och tiden härför, kunde synas ligga
rätt nära till hands är att antaga, att i det nordliga Norrland ännu sent
betydande ismassor skulle kvarlegat, hvilkas smältande medfört en lokal
afkylning af klimatet, så stor, att de sydskandinaviska arterna icke kunde
utbreda sig hit och att, då till sist isen var borta, värmeoptimets tid
äfvenledes var förbi. Det är föga troligt, att framtiden skall ge stöd för en
tolkning i denna eller liknande riktning af den märkliga »lappländska
luckan». Annu är det emellertid för tidigt att uttala någon säker mening
om dess orsak.
Då vi nu öfvergå till en sammanfattande framställning af de viktigare
invandringsvägarna, grunda vi denna väsentligen på de af oss utarbetade,
här publicerade kartorna. En eller annan kunde möjligen önska, att
underlaget för framställningen skulle utgjorts af ännu flera dylika detaljkartor.
På en sådan anmärkning vilja vi svara, dels att vi sökt välja representanter
för skilda utbredningstyper, dels att det arbete, som är nedlagt på
kartorna är så omfattande, att vi icke förmått utsträcka det till flera arter.
Den bottniska invandringsvägen. Det alldeles öfvervägande
antalet arter, hvars utbredning närmare undersökts, visar att kustområdena
kring Bottenhafvet varit den stora hufvudspridningsväg, utmed hvilken
floran hos oss trängt norrut. Från denna bas ha växterna sedan spridt
sig i större eller mindre omfattning uppför älfdalarna. Detta gäller
sannolikt äfven de arter, som nu äro spridda öfver hela Norrland. Bevisbart
är det emellertid numera egentligen blott för sådana växter, hvilkas
fordringar göra att de blott lefva inom vissa delar af området.
Med hänsyn till utbredningen inom de bottniska kustområdena kan
man skilja på sydnorrländska kustarter, hvilkas nordligaste växplatser
i regeln träffas i trakterna af Örnsköldsvik eller Umeå och
nord-norrländska kustarter, som gå rundt Bottenhafvet. Några exempel må
anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
