Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERG I LAPPLAND
2 i I
lagdt med en färg, som angifves beteckna »urgranit, gneisgranit», hvadan
ifrågavarande berg torde vara ett granitberg. Dock må anmärkas, att ett
litet område »leptit och glimmerskiffer» sticker fram till sjön ungefär kring
bergets östra sluttning.
11 c. Laisvare. Ofvan har omtalats, att flera af sydbergen äro
belägna inom det smala silurområdet mellan fjällbildningarna och urberget
i öster. Med ledning af generalstabskartan kan man lätt afgöra, hvilka
berg som äga brant mot söder stupande sidor, och med kännedom om
Fig. 30. Istjakk, sedt från söder med Hornafvan i förgrunden. Den långsträckta
bergrotens läge ofvan rasmarken, med gruppvis anordnade, å figuren mörkare trädbestånd,
framgår tydligt af bilden.
silurzonens läge kan man sålunda med tämligen stor sannolikhet bedöma,
i hvilka berg af detta slag man har rätt att vänta en genom sin rikedom
på sydskandinaviska arter från kringliggande trakts flora afvikande
vegetation. Äfven inom fjällbildningarna äro berg med skarpt sydstup värda en
närmare undersökning. Då selim Birger somrarna 1908 och 1909
genomreste Åsele, Lycksele och Pite lappmarkers fjälltrakter, blef han i tillfälle
att pröfva riktigheten af detta antagande, och ett par, aldrig af botanister
förut undersökta berg upptäcktes, med en flora öfverträffande de djärfvaste
förhoppningar. Ett af dessa berg var det nu ifrågavarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
