Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NIONDE KAPITLET
I Arjeploug omtalade befolkningen, att smultron och huggormar —
båda vid sin nordvästgräns i vårt land lika värmebehöfvande — inom
denna trakt utom i berget Vuornats sydsluttning endast skulle finnas å
Laisvares sydsida, något som än mera befäste hoppet, att där finna ett
sydberg med rik flora; jfr s. 203.
Laisvare ligger på Hornafvans södra sida, norr om den mot väster
inskjutande Laisviken, och når 280 m. öfver sjöns 425 m. ö. h. liggande
Fig. 31. Laisvare sedt från Hornafvan. Den ljusa randen i bergets öfre del utgör det
maktiga sandstenslager, som bildar sydbergets hammare, vid hvars nedre del bergroten
är belägen.
yta. Sydsluttningen är i sin nedre del hufvudsakligen bevuxen med tall,
här och hvar dock med inblandning af den i trakten sällsynta granen. I
nedre delen är stigningen ringa, uppåt blir den allt starkare.
Bergets nedre del utgöres af granit, men högre upp träffas en 5—8 m.
hög, tvärbrant hammare (fig. 31), bildad af en tämligen ljus, mer eller
mindre kvartsitisk sandsten, i hvilken här och hvar finnas insprängda tunna
lager af grönaktig lerskiffer. Denna synes äfven anstå i bergroten mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
