Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NIONDE KAPITLET
Jämtland.
Jämtland bjuder i mera än ett afseende för växtgeografen en
intresseväckande flora. Större delen af landskapet såväl inom fjällen som
österut från dessa, har genom den kalkrika siluren, omtalad i ett föregående
kapitel, att erbjuda växtvärlden möjligheter, sällsynta i vårt lands nordliga
delar. Det geografiska läget, nära den gynnade Trondhjemsfjorden och
med vida pass till denna, har, som vi äfvenledes i det föregående sett,
beredt möjligheter för en västlig invandring i rikare grad än de hittills
behandlade landskapen ägt.
De artrika ståndorternas natur är ock mera växlande här än inom
dessa. Vi äga sydberg af skilda bergarter och i mycket olika topografiskt
läge, men vi ha äfven sydbackar rika på sydskandinaviska arter, ja med
kalkens stöd träffas en och annan af dem äfven i lundartade samhällen
på jämn mark eller i de miniatyrmodeller af sydberg, som utmed älfvarnas
stränder då och då uppstått å de från lösa jordlager frispolade klipporna.
Serien mellan dessa växtsamhällen på jämn mark och sydbergen är
fullständig, och det torde äfven böra anföras ett par exempel på dylika
ståndorter innan ett antal sydberg beskrifvas.
Från Frostvikens på kalk rika fjälltrakter har A. holmgren (135,
s. 72) beskrifvit en almlokal vid:
Jormliden, hvilken synes vara en typisk sydbacke. Strax ofvan
byn i den branta sluttningen, utgörande en jordslint utan bakomliggande
berg eller nedanförliggande rasmark, finnes på c. 500 m. ö. h. i den af
gran och björk bildade skogen tvenne almar af ganska grofva dimensioner.
I den yppiga, artrika undervegetationen lefva Ancmone nemorosa,
Convallaria verticillata, Epilobium montanum, Fragaria vesca, Stachys
silvatica m. fi.
Ute på silurområdet äro flera med hänsyn till de sydskandinaviska
arternas förekomst belysande ståndorter kända, af hvilka en redan på tal
om kalkens inflytande på växtlifvet med några ord omnämnts. Denna
må dock här af flera skäl något utförligare skildras.
Skalängarne. Inom Klöfsjö sockens nordostligaste del alldeles
i gränsen till Åsarne s:n ligga å Kvarnsjö bys ägor de s. k.
Skalängarne, hvarest i Storängesmora en sedan länge i trakten väl känd lokal
för alm finnes. Den synes tidigast vara botaniskt studerad af S. J.
ENANDER, men omtalas i litteraturen först af ÖRTENBLAD (272, s. 47),
senare af GREVILLIUS (97, s. 86), som erhållit EnänDERS anteckningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
