Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMAT 15
ej misstänka att just värdena för Norrland skulle blivit
för höga.
En annan sak kommer emellertid till, som gör dessa
siffror sedda i och för sig något vilseledande; det är sädens
olika mognadsgrad och därav beroende tyngd, som, om den
lades till grund för beräkningen av skördeutbytet, skulle
höja talen för de sydligare och sänka dem för de
nordligare länen. Man finner då att skörden pr hektar i deciton
(medeltal för åren 1886—95) beräknas till följande siffror
för:
råg korn potatis
Norrbottens län .. 12.7 13,9 92,8
Västerbottens » 8,5 11,41 91, 4
Jämtlands » 11,1 12,5 144,7
Västernorrl:s » 11,6 13,4 89, 3
Gävleborgs » .. 16,7 16,1 127,0
Hela Sverge. .. .. 14, 4 14,7 85 7
Även med denna beräkningsgrund erhåller man
emellertid rätt gynnsamma tal för det norrländska åkerbrukets
avkastning.
Vad sålunda jordbruket kan hava för vanskligheter
och svårigheter i Norrland, så icke bör man skylla allt på
klimatet. Norrlands korta och ljusrika sommar framalstrar
lika rika skördar som mångenstädes i det övriga Sverge;
de klimatologiska faktorer, som stundom förorsaka
skördens felslående i Norrland, äro visserligen andra än de,
som verka ogynnsamt i det övriga Sverge, men de äro
knappast mera att frukta eller mera hinderliga för landets
odling. Vi skola i det följande se, att svårigheterna för
jordbruket i Norrland till god del bero på andra faktorer
än klimatet. Endast för uppodling av det inre Norrlands
myrmarker är det som klimatet kan sägas lägga mera
väsentliga hinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
