Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Jordmåner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDMÅNER 21
skulle betyda i nationalekonomiskt hänseende kan man
föreställa sig, om man tar i betraktande, att det är bortåt
en tredjedel av Norrland, som upptages av improduktiva
myrar och försumpade marker. Denna region är och blir
framför andra skogens region; antagligen mellan 60 à 70
proc. av den nutida trävaruexporten tages därifrån, eller, låt
oss säga, med ett värde av mera än 100 millioner om året
bidrager denna folkfattiga och öde region till Sverges
export. En stor del av befolkningen inom föregående region
lever på avkastningen från skogarna inom denna region.
Fjällens och gsjökedjornas region sträcker sig från
den föregående intill norska gränsen. Den upptages till
ungefär en tredjedel av skoglösa fjälltrakter med en höjd
över havet av mera än 600 meter, under det att de talrika
älvdalarna med deras stora sjökedjor ligga på 3 à 400
meter över havet. På dalsidorna stiger skogen ifrån ett
par hundra till 400 meter över dalbottnarna. Inom flera
av de mera betydande dalgångarna och lägre markerna
träffas ler-, mo- och sandavlagringar, som avsatt sig uti de
inom denna region vid istidens slut existerande s. k.
isdämda sjöarna. På grund härav äro dalarna inom denna
region försedda med lätt odlingsbar jord, vars bördighet
ofta förhöjes av en mer eller mindre betydande kalkhalt.
Torvmossarna äro här oftast både på grund av
lutningsförhållanden, sammansättning och tillgång på
jordförbättringsmedel mera ägnade för kultur än i andra delar av
Norrland, och i överensstämmelse med de marina lerornas
region äro därför dalarna inom denna region, isynnerhet
inom Jämtland och Ångermanland, där siluriskt material
ingår i jordmånen, ofta väl bebyggda och odlade. Även
moränjorden är på grund av sin kalkhalt ofta gott
odlingsbar, varför också höjderna i många trakter äro bebyggda.
Fjällens närhet gör emellertid åkerbruket här mera
vanskligt, varför mestadels boskapsskötseln, som genom
fäbodsystemet även tillgodogör sig fjällbetena, spelar en mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
