Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Jordbruksnäringarna - 7. Trävaruindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 OM NORRLANDS NÄRINGAR
stora skaror, tjänat såäsom en avledare för emigrationen.
Var tror man eljest de 300,000 inbyggare i Norrland, som
nu direkt eller indirekt finna sin bärgning av
trävaruindustrin, skulle ha funnit sin utkomst? Säkert har
trävaruindustrin kvarhållit mängfaldigt flere vid fosterjorden
än den fördrivit därifrån.
När man talar om jordbrukets svårigheter i Norrland,
bör man för övrigt komma ihåg, att jordbrukaren även i
andra länder under de senaste decennierna lidit av
liknande svårigheter — svårigheterna att konkurrera med
industrin om arbetskrafterna — och att det icke
rättvisligen kan läggas all skulden på »bolagsväldet».
7. Tråvaruindustrin.
Ända till mitten av förra århundradet spelade väår trä.-
varuexport en ganska underordnad roll, dels på grund av
prohibitiv tullagstiftning i utlandet och utförseltull i Sverge,
dels ock på grund av lagstiftningen i övrigt. Den engelska
importtullens avskaffande och handelstraktaten med
Frankrike med flera förändringar öppnade emellertid marknaden
och gåvo anledning till vattensågarnas ersättande med
ångsågar. Flera av de mest betydande sågverken i Norrland
och Sverge över huvud datera sig från åren omkring 1850.
Vivsta varv var det första (1848). Under de därpå
följande årtiondena växte exporten med svindlande hastighet,
visserligen också med betydliga växlingar, men dock i stort
sett stigande ännu under de senaste åren.
Sverges export av trävaror var år
1800 omkr. 30,000 standards, värde 3 mill. kr.
1850 » 132,000 » » 13 » »
1864 » 280,000 » » 20 » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
