- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
108

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bringar i milt kära fädernesland en både Ömklig’
ocdi löjlig härmning, en verklig pöbelsmak, till
ocli med inom de stånd, som anse sig vara
pö-belns antipoder.

San Carlos’ orchester bar att tacka Rossini för
den tysta uppmärksamhet, som det i hvardagslag
ständigt stojande folket någon gång egnar
densamma. Balletten är för mycket öfverlastad, för att
vara skön. Dessa tusende krumsprång, som dock
äro ett evigt enahanda, kunna tjena till
charakte-ristik öfver vår tids anda. Det folk, som älskar
balletten, låter regera sig af ett barn, likasom
dockan. Blott man ej räknar detta nöje bland de
oskyldiga, har jag ingenting vidare deremot.

Det kongliga Neapolitanska bibliotheket har
i mig icke funnit någon competent beskrifvare.
Jag såg det endast för min egen skull och hade
åtminstone den revenuen af min penning, att jag,
vid genomvandrandet af dessa literaturens
katakomber, kände min okunnighet, såsom jag kände
min dödlighet i de verkliga katakomberna. För
mig förblefvo de döda, dessa lärda fäder, hvilka,
från alla åldrar och alla länder, här stå
samlade, såsom på en freclscongress för hela
mensk-ligheten. Dechiffrerandet af papyrus, som
förehaf-ves i ett af bibliothekets rum, och till hvars
upprullande cliemisten Davy lärer ha uppfunnit
den nu brukliga methoden, ställde mig just på
jemnvigtspunkten imellan den döda och den
lef-vande verlden, i det jag såg den seclnare
sysselsatt med den förras testamente, för att åter, i sin
ordning, öfverlemna det åt efterverlden. Så
gripa dessa trenne länkar oupphörligt i hvarandra:
det förflutna, det närvarande och det
tillkommande, tilldess tiden, genom dessa tempora, arbetat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free