Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regler för uttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s : sj, sk framför len vokal och skj uttalas som ʃ. Märk
dock med s + k: menneske, skøy. Däremot stj som
s + t + j: stjerne, stjele.
t : tj blir tje-ljud (ʞ) som i sv., t. ex. tjære, tjor; undantag:
t + j i tjene (med avledningar), tjeld tält. Stumt är t i
slutartikeln (t. ex. taket) och i pron. det.
v är stumt i halv, selv, sølv, tolv och i de äldre
skriftformerna have havde havt, give, hoved (numera efter
uttalet ha hadde hatt, gi, hode hωdə). I bet. ’förnämst’
skrives och uttalas dock alltjämt hoved- ω (t. ex.
hovedbane, -sakelig).
Kvantitet: Konsonantlängd betecknas i regeln genom
dubbelskrivning. Kort är sålunda vokalen i grønn, tall
tal, kull kol, sønn son, glass glas, nett nät, visitt, fabrikk
o. a., lång däremot i dør, før, sigar, strek streck, angrep
o. a. Kort är vokalen i lam (adj.) och tam, men lång
i lim, stim, time, besvime. I böjning och avledning
inträder oftare förkortning än i sv., t. ex. hårdt, dypt, akte
(: ake), livlig, levnet, blåst, trældom.
Accent: 1. Huvudtrycket ligger på första stavelsen
i sådana ord som forˋbud, forˋhold, forˋsvar; eˊgentlig,
offˊentlig, veˊsentlig; på annan stavelse än den första i
ord med er- (erfaˊre, erkjennˊe o. a.), adj. på -ig, -lig, -som
(tilfelˊdig, fullstenˊdig, alvorˊlig, opmerkˊsom o. a.),
negerande adj. (ulykkˊelig, ubehaˊgelig o. a.), subst, på -ende,
-(n)ing, -else (henseˊende, anleˊdning, avdeˊling, unntaˊgelse
o. a.), adv. på -deles (aldeˊles, fremdeˊles, særdeˊles) och
några enskilda: tobakkˊ, papiˊr, vidunˊder, skomaˊker,
komeˊdie, trageˊdie, Emiˊl, Johanˊ.
2. Fördelningen mellan akut (daˊgen) och grav (daˋgar)
är i stort sett densamma i sv. och no. Dock är i no. akut
vida vanligare i sammansatta ord, t. ex. staˊtsmann,
åˊrslønn; byˊfolk, ståˊplass, skoˊbånd; jaktˊhund, skriftˊspråk,
kunstˊverk, skriˊvfeil. Märk särskilt verbala
sammansättningar med partikel: aˊvgå, moˊtta(ge), meˊddele, omˊtale,
tilˊkalle, uˊtrope o. s. v. Vidare i ord på -het och -skap
(t. ex. goˊdhet, kloˊkskap) och en del enskilda: nordˊmann,
helˊgen, kaffˊe, mellˊom, sammˊen, allˊtid. — Däremot
grav accent i pl. pengˋer, feˋdre, brøˋdre; hunˋdre, søsˋter,
Norˋge, Danˋmark, Gunnˋar, Eiˋnar, Harˋald o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
