Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
I
lika meningslöst som en misslyckad planta, hvil-
ken helst borde återgå till mull!
—
Ni har visserligen rätt i att de religiösa
tröstemedlen icke äro att förakta.
—
Men det är nog bäst likväl att tro, att
det icke finns någon personlig Gud. Annars
måste man ju dela hans smärta, ty det har jag
ofta tänkt: hur förfärligt måste icke Skaparen
lida, hur ohyggligt måste det icke låta i hans
öron, när människor på jorden skratta och äro
glada, han som vet, att vi ingen verklig anledning
ha att vara glada! . . . Han måste förnimma oss
som sina sinnessvaga barn! . . .
Nej, det får
icke finnas någon Gud, ty då måste jag hata!
Det får icke finnas någon Gud! säger jag!
Här brister mannen i gråt. Advokaten räc-
ker honom ett glas vatten. Därpå säger han
med något återvunnen fattning:
—
Tillgif mig min svaghet, nu är jag lugn
igen. Det är öfver! . . .
Säg nu, hvad är ert råd
i ett fall som detta?
—
Jag vidhåller, att detta fall hör under
läkarens, ej under juristens praktik.
—
Men ger då lagen aldrig någon rätt att
rätta naturen?
—
Aldrig i ett fall som detta.
En stunds tystnad inträder.
Entonigt höres bullret från gatan, vagns-
hjulens jämna rullande, lastdjurens tunga tramp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
