andra. Charles representerade det solida, förtro- endeingifvande elementet, medan den vackre och elegante Alphonse meddelade den unga firman en viss glans, som ej hade så litet värde. Hvar och en, som inträdde på kontoret, blef genast uppmärksam på hans ståtliga gestalt, och det föll liksom af sig sjelft, att alla vände sig till honom. Charles lutade sig ned öfver sitt arbete och lät Alphonse föra ordet. När denne frågade honom om något, svarade han kort och halfhögt, utan att se upp. Derför trodde de flesta, att Charles var ett högtbetrodt biträde, medan Alphonse var husets egentlige chef. Som fransmän tänkte de ej mycket på att gifta sig, men som unga parisare förde de ett lif, hvari det erotiska spelade en stor roll. Alphonse var egentligen först i sitt element, när han var tillsammans med damer. Då kom hela hans muntra älskvärdhet till sin rätt, och när han vid soupéerna lutade sig bakåt i stolen och sträckte ut sitt flata champagneglas mot uppassaren, var han skön som en lycklig gud. Han hade ett hufvud af det slaget som qvinnorna fingo lust att ruska i, och hans mjuka, vågiga hår såg ut som om det blifvit vårdslöst ordnadt eller omsorgsfullt derangeradt af en kokett fruntimmershand.