Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många fina hvita fingrar hade också lekt
med dessa lockar; ty Alphonse hade icke alle-
nast den egenskapen att qvinnorna älskade honom;
han egde den ännu sällsyntare gåfvan att de för-
läto honom.
När vännerna voro tillsammans i glada
lag, gaf Alphonse aldrig synnerligen akt på
Charles. Han höll ej räkenskap med sina egna
kärlekshistorier och ännu mindre med sin väns.
Derför kunde det väl hända en eller annan gång,
att en skönhet, som Charles hade kastat sina ögon
på, föll i händerna på Alphonse.
Charles var van att se sin vän få företrädet
i lifvet, men det finnes vissa saker, som männen
ha svårt att vänja sig vid. Han gick sällan med
till Alphonses supéer, och det dröjde alltid länge
innan vinet och den allmänna munterheten kunde
få honom i stämning.
Men då, när champagnen och de vackra
ögonen gjorde honom yr i hufvudet, blef han
ofta den vildaste af alla; då sjöng han högt
med sin hårda stämma, skrattade och gestiku-
lerade, så att det stripiga svarta håret föll ned
öfver pannan, och då flydde de muntra damerna
och kallade honom skorstensfejaren. —
När skildtvakten går af och an i den be-
lägrade fästningen, hör han stundom ett under-
ligt ljud i den stilla natten, som om något rörde
sig och prasslade under hans fötter. Det är fienden,
som har underminerat utanverket, och i natt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>