Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonting nervöst i hennes rörelser. Det var
den enda tid på dagen, då det kunde hända, att
hon gaf ett bakvändt svar eller gjorde ett räkne-
fel, och uppassarne fnissade och knuffade hvar-
andra i sidan.
Ty det påstods allmänt, att hon förr hade
stått i förhållande till Alphonse, och några sade
sig till och med veta, att hon fortfarande var
hans mätress.
Hon visste bäst sjelf huru det förhöll sig;
men det var omöligt att vara ond på Alphonse.
Hon visste mycket väl, att han ej brydde sig
mera om henne än om tjugu andra, att hon hade
förlorat honom, ja, att hon egentligen aldrig hade
egt honom. Och likväl tiggde hennes ögon om
en vänlig blick, och när han lemnade caféet utan
att sända henne en förtrolig hälsning, var det
som om hon vissnade, och uppassarne sade till
hvarandra: »Se på madame! I qväll är hon grå.» —
Borta vid fönstren kunde man ännu se nog
för att läsa tidningarne; ett par unga män roade
sig med att se på mängden, som strömmade förbi.
När man genom de stora spegelglasrutorna såg
alla de brådskande figurer, som gledo förbi hvar-
andra i den tjocka, våta regnluften, liknade de
fiskar i ett aqvarium. Längre in i caféet och
öfver biljarderna var gasen tänd. Alphonse gick
och spelade med ett par vänner.
Han hade varit vid buffeten och hälsat på
madame Virginie, och hon, som länge hade lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
