Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de af K. M:t och cronan eftergifvande utlagor måtte efter
förra vanligheten upbäras och stadscassan inflyta, men af
staden til des gemensamma nytta få disponeras, såsom til
rädstugu, skola och tullhus, pack- och våghus jämte
bro-och flere publique byggnader med mera, för hvilcka behof i
annat fall de fattige invåname, i anseende til stads cassans
ringa inkomst och medellösa tillstånd, kommo särskilt och
öfver sin förmoga at taxeras, skolandes en sådan stadens
torftighet nogsamt kunna deraf intagas, at den påbegynte
scholæhusbyggnaden af sten, sedan invåname låtit sig
taxeras för hälften af des kåstnad, lickväl för
penninge-löshet i stadens cassa och för borgerskapets oförmögenhet
at med sammanskotter dertil vidare bidraga nu måste
af-stanna, så finner K. M:t at staden derutinnan ej vidare kan
villfaras, än at den ifrån 1757 åhrs början md i nåder på
förenämde sätt beviljas åtta åhrs befrielse för bevillnings
afgiften, tillvärcknings och minuterings aviserne; men
hvad lön och betalningsafgiften angår, hvarföre staden ock
sökt försköning, så kan ingen eftergift deruti beviljas emot
1720 och 1723 åhrens reglementer samt 1739 åhrs Kongl.
förordning, jämte mångfallige de förflutne riksdagar
utfärdade stadgar, hvilcka uttryckeligen fastställa, det den under
standernes contoirs förvaltning hörande och endast til rikets
gälds afbetalande anslagne fonden icke bör, under hvad
namn det vara må, til andre behof nyttias och användas
eller någon minskning deruti til borgenäremes känning
och afsaknad tillåtas. Och på det cronan af en sådan
eftergift må kunna draga någon omedelbar nytta, så åligger
staden at i görligaste måtto anlägga de publique husen i
sielfve fästningslinieme, så at de kunna til defenssion emot
öfverrumpling tiena.
2. Aldenstund den af öfversten och riddaren
Ehren-svärd projecterade planen til Helsingfors stad är approbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
