Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulfsbyboamas afflyttning förtjänar framhållas, att sedan
flertalet af de finsktalande invåname dragit i vag, staden
erhöll och för sekler framåt bibehöll den svenska prägel,
som naturligt gafs af den omständigheten, att borgarena
till en öfvervägande del voro svensktalande.
Medan Gustaf Vasa dröjde i Helsingfors1), fann han
ock tid öfrig att syssla med saker, som berörde mera
personliga familjeintressen. Han hade sålunda nöjet att se
den af honom omhuldade häradshöfdingen Jöns Vestgöte
och dennes maka testamentera Vexiö gård i Kangasala åt
hertig Johan, och en vecka senare tillbytte sig konungen
af systrarna Margareta och Malin, båda änkor, ett par
ägolotter i Helsinge och Karis mot 14 spann åkerland i
Borgå.
Konungen afreste sedan till Åbo och därifrån ett halft
år senare till Sverige. Till Finland återvände den åldrige
monarken ej mera, men Helsingfors angelägenheter lågo
honom fortfarande varmt om hjärtat Emedan stadens läge
icke mer behagade Gustaf, uppkastades planer på en ny
stads anläggning vid södra kusten, men orten borde vara
så situerad, att stora skepp obehindradt kunde löpa ut och
in samt på ett sådant ställe, där det gafs tillgång på
mulbete och brunnsvatten. För Ramsholmen utanför Ekenäs
var konungen mindre böjd; däremot kunde törhända
Pik-kala i Sjundeå vara .en god lägenhet till att låta bygga
både köpstad och fäste uppå\ Tre år senare (den 22 mars
1559) riktade kung Gösta till hertig Johan en uppmaning
att ytterligare låta undersöka en plats i Esbo, hvilken
försports vara passlig för ett blifvande stadssamhälle.
’) Den 20 november 1555 hade flere bönder företräde inför
konungen och klagade öfver oratt, som dem tillfogats af några frälsemän.
Teltt, s. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
