- Project Runeberg -  Bidrag till Helsingfors Stads Historia / V. /
116

(1905-1908) [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den 19 maj afreste Gustaf Adolf till Borgå och
undertecknade där följande dag ett bref, som gaf
Helsingfors-boama ensamrätt — de hade därom anhållit — att årligen
den 1 september begifva sig till Janakkala socken i
Tavast-land och där i Tarkare (Turkhauta) by hålla frimarknad ‘).

Orsaken hvarför just Turkhauta by blef utsedd till
marknadsplats berodde därpå, att byn genomkorsades af
den landsväg, som från Helsingfors i nordvästlig riktning
löper inåt Tavastland, och det var med denna landsdels
inbyggare Helsingforsboarna sedan gammalt drefvo sin
kommers. I våra dagar befinner sig Turkhauta inom
Haus-järvi sockenrå 3 kilometer från Ryttylä station. Någon
tradition om dess forna betydelse som handelsplats
fort-lefver ej mer bland bysboama.

Då Helsingforsarena fått beskedet om sin nya
marknad, skyndade de i glädjen att genast framföra sin
tacksägelse till konungen, men påpekade därjämte, huru
fördelen af deras marknad i Janakkala skulle tillintetgöras,
om Borgåboama komme att, efter hvad ryktet förmälde,
begära och erhålla en frimarknad i Hollola.

I sin skrifvelse försummade Helsingfors borgmästare
och råd icke heller att inrycka andra suppliker. De
fram-höllo, hurusom de med sina egna fartyg voro förhindrade
att drifva utrikeshandel, ty Helsingfors hade blifvit en rikets
allmänna färjstad, därifrån oaflåtligen trupper och
förnödenheter för kronans räkning afsändes på stadsboamas
farkoster. Då de sålunda icke själfva kunde sända fartyg till
utländska hamnar, var det af desto större vikt att de
främmande med sina varor obehindradt måtte tillåtas komma
till dem. De oändligt många och tryckande skjutsarna och
gästningama till lands och vatten, som plågat Helsing-

’) Nordtnann, Bidrag I, s. 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nphforshi/5/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free