Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
258 I Himmelen, i Himmelen.
I himmelen, i himmelen,
Dar Gud sjelfwer bor,
Fa wi honom bestada.
I salighet fast stor,
Ansigte emot ansigte
Nar HErran Zebaoth.
2. Af det saliga astadande
Orsakas gladje stor,
Med frogde-sang och fpclande,
Uti Guds Angla-Chor,
Sjungande Helig,
Nar HErran Zebaoth.
3. I himmelen, i himmelen,
Dar ar klarhet sin,
Sa at den klara solen
Hon ej sa klara skin,
Som den klarhet i himmelen ar,
Nar HErran Zebaoth.
4. Utaf den klarhet i himmelen,
Mannistan siina stal,
Alt som den klara solen,
Widt ofwer stjernor all,
Anglomen fast mycket lik:
For HErran Zebaoth.
5. Den klarhet, som omtalad ar,
Til kropp ockfa til sjal.
Fast oforandrad blifwer dar,
Som Gud det tcickes wal,
Med en ewig ododelighet.
For HErran Zebaoth.
6. Och sjalens prydning blifwer
dar
Frid, frogd, rattfardighet,
Ratt odmjukhet och sanning kar,
Med all fullkomlighet,
Igenom Guds KMdande,
Pa HErran Zebaoth.
7. Utwsrtes stal ock kroppen
dar.
Ifran all krankhet ren.
Med Anglakraft och wighet star
Begafwas utan mehn;
Kladd med oforgangelighet,
Nar HErran Zebaoth.
8. Hwad mera som har felar.
Gud alt upfylla stal.
Uppa de fromas delar.
Uti sin frogde«sal:
Doden blir ock icke mer:
For HErran Zebaoth.
9. Ej torf dar nagor tanka
Pa det som forra war;
Ty Gud mand’ darfor stanka
Lust, gladje, frogd ospard
Med helt ewigt hugswalande
I HErran lebaoth.
10. Ej sinnes nagon tunga,
Den ratt utfaja rna,
Hm’ de med lust dar sjunga.
De store med de sma.
O HErre Gud, hwad lust dar ar!
Nar HErran Zebaoth.
11. Exempel kan ej gifwas
Mer an det Petrus har,
Alt såsom det bestrifwes,
Da han pa berget war,
Och Christi klarhet litet fag:
I HErran Zebaoth.
12. la, Paulus ock bejakar.
At det ohorligt ar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
