Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
»För människor är idet omöjligt men icke för Gud,
ty för Gud är allting möjligt.» Mark. 10: 18—27.
Jesus är enligt berättelsen om den rike ynglingen
lika nöjd om att kallas god. Men han är
angelägen att förmå den unge mannen till något
utomordentligt. Kanske kristenheten i allmänhet är
mera böjd för att prisa Jesu godhet än att låta sig
påverkas till att bliva och göra det utomordentliga.
Det’ gäller om kristna läran ej minst i vår tid.
Man sätter kristendomen däri, att Jesus var den
fullkomlige. Jesius göres till ett mönster i alla
dygder. Hans godhet och vänlighet, hans rättvisa
och kärlek prisas, och det är riktigt. Men en
mönsterbild saknar liv. Munnen är vacker, näsan
vacker, ögat vackert, men det blir intet levande
ansikte. Den Jesus, som utrustas med all godhet
och med alla dygder, blir lätteligen lika död, som
bilderna i modejournalen.
Eller också, om man isöker måla honom levande,
blir han lätt förringad till likhet med den, som
målar honom. Det är en stor sak i vår tid, att
blicken öppnats för Jesu sanna mänsklighet. För
många släktled har Jesus, ej utan kyrkans skuld,
varit förstelnad till en besynnerlig formel. Nu
tävlar män i att komma åt hans sanna mänsklighet,
sådan han talade och lärde, tänkte och tedde sig i
Galileen och Jerusalem. Men en fara lurar. När
Jesus skall föreställas i sin sanna mänsklighet, blir
han lätt förringad. I alla tider har man föreställt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
