Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
var folkstämning-en liikia motvillig sam de styrande.
Man kände kriget s«om ett hår,t nödtvång. Men då
tystnaide tvedräkten. En stor nation stod enig, från
de högst ;betrodda till dem, som hava det trångt
i samhället eller se sina ideal där förtrampade och
därför visat avvoglhet, och som elfteråt skola höja
förklarlig eller nödvändig opposition igen. Men nu
kände alla, att det gemensamma hemmet var hotat,
och samlade sig i manlig tillförsikt och fullt
medveten villighet att offra allt för sitt folkis ställning
i världen. Det iskedide /utan berusning. Bland de
tusen och åter tusen såg jag ingen berusad — en
nykterihetispreldikan mäktigare än i ord. Hos de
inkallade märktes ej heller någon anidildg upphetsning,
om den också i början fanns i lösare folklager.
Detta berättar jag ej för att framhäva någon viss
nation. Jag säger endast vad jag sett. Andra kunna
förtälja stora drag från andra ihåll. Historien
vittnar likadant. Men vad jag vill säga är: detta är
icke krigets förtjänst. Hietosölkelsen nedbryter
samlivets vanliga sed, som (eljiest stöder människan.
Krig, liksom annan hemsökelse, uppenbarar det
annars fördolda. Finns något gott ooh stort inom
människan, kommer det fram. Men när sedens
och kulturens fernissa strykas bort, kommer mest
vilddjuret i människan fram med sin råhet och
lumpenihet. Att nationernas tävlan ännu i dag tiii
ooh med i den del av Europa, som nått fram till
erkänd rättslig ordning och frihet, skall kunna
utmynna i krig, berior på syndens okvtvade makt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
